Jag stod vid incheckningen på flygplatsen och väntade på att det skulle bli min tur att lämna mitt bagage. När det äntligen var min tur ville jag att det skulle gå snabbt så jag hann vara med Rikki innan jag flyttar ifrån Sverige och iväg från allt som betyder något . När jag äntligen scheckat in sprang jag iväg till Rikki som precis kom innanför dörrarna och kastade mig i hennes famn.

” Jag kommer att sakna dig mer än du tror!” sa jag och mina ögon blev blanka av tårar

” Jag kommer sakna dig med! Men vi kommer att ses igen det är inte sista gången jag lovar dig.” Sa hon och kramade mig hårt

” Jag vet, men jag vet inte hur jag ska klara mig där utan dig vi har aldrig skillts åt!” sa jag och en tår föll ner för min kind

” Jag lovar dig att jag kommer varje lov och är hos dig eller så får du komma hit igen.” sa hon och hennes ögon blev också blanka

” Okej, men jag måste gå nu annars missar jag vell planet.” sa jag och gick iväg mot säkerhetskontrollen.  När jag väl kommit igenom finns det ingen återvändo. Tänkte jag när jag la upp mina saker på rullbandet och gick igenom. Jag vände mig om och såg Rikki stå upp på en bänk och vinkade till mig så jag vinkade tillbaka och gick sedan snabbt till gaten för att bli insläppt på planet.

När jag kommit på planet var de nästan bara jag där så jag skyndade att leta upp min plats och satte på min iPod och började lyssna. Efter några minuter lyffte planet och jag tittade ut igenom fönstret men såg nästan ingenting eftersom att de va så målningt.

”Hejdå Göteborg och hej London.”  Sa jag tyst för mig själv jag kunde bara inte fatta att mamma ar tvungen att tacka ja till de dära jobbet i London vi hade det ju så bra i Sverige.

Jag lutade mig bakot i stolen och slöt ögonen för att försöka sova, jag visste att de skulle bli en lång dag när jag äntligen kommit fram eftersom att vi skulle packa upp.

Jag vaknade hastigt av att planet landade i London och jag skyndade mig ut från planet så att jag kunnde komma här i från någon gång. Jag sprang till passkontrollen och sen in till bandet där man hämtar sitt bagage där stod mamma och väntade på mig.

” Hej!” sa jag och kramade henne

” Hej gumman, är du redo att se vårat nya hem?” sa hon och pussade mig på huvet

” Det är jag vell.” Sa jag ganska ledset

” Vad är det?”

” Varför var du tvungen att ta de jobbet här i London det fanns ju massa jätte bra i Göteborg!” frågade jag men mamma svarade inte så jag brydde mig inte.

Jag slängde in mitt bagage i bilen och smällde igen dörren när jag satt mig och mamma började köra. Jag satt och tittade ut igenom fönstret med musiken i öronen och hoppades på att vi snart skulle vara framme så jag kunde slänga in mina saker och sen sticka ut och se mig omkring.

Vi åkte i kanske 20 minuter innan vi var framme vid ett stort hus med 2 våningar.

” Här är det, du har hela övervåningen för dig själv.” sa mamma när vi klivit ur bilen

” Du skojar med mig?!” skrek jag och tittade på henne

” nej, du har hel övervåningen och jag har undervåningen!”

” ÅH tack, tack, tack, tack!” sa jag och kramade henne innan jag sprang in och började packa upp mina saker. Efter en stund var jag klar så jag sprang ner till mamma och slängde på mig mina skor.

” Jag sticker ut en stund, om du vill ha tag på mig så ring!” sa jag och sprang ut innan mamma hann svara.

Jag sprang till någon park och stannade för att köpa en dricka, när jag druckit upp slängde jag flaskan i paperskorgen och gick för att sätta mig på en bänk som låg en bit bort från massa killar som spelade fotboll.

Det skadar ju inte att kolla på lite. Tänkte jag och satte mig på bänken, efter en stund gick alla killar iväg och jag satt kvar bara för att det var så varmt och jag inte orkade gå där ifrån.

”Hej, kan jag sätta mig här?” frågade en kille och jag tittade upp på honom

” Eh.. visst.” sa jag nervöst och flyttade mig lite åt sidan

” Är du ny här?” frågade han vänligt och tittade på mig med en nyfiken blick

” A, jag flyttade hit i dag. Fast mamma kom förra veckan.”

”Okej, så du känner inte så många?”

”Om jag ska vara ärlig så känner jag inte en enda person här.” sa jag och skrattade åt hur patetiskt det måste ha låtit

”Du känner ju mig?” Sa killen och log

” Det är ju sant!”

”har du någon favorit artist?”

” Jag vet inte ritigt jag liksom har inte någon favorit men jag gillar Demi, Miley, Selena, Justin och ett band som heter One Direction. Fast dom är inte så populära i Sverige eller var inte det när jag åkte iallafall.” sa jag men han svarade inte, jag kände hur mobilen började vibrera i fickan så jag tog upp den och svarade.

”hej....Aa....Aha....Okej jag kommer om några minuter!” sa jag och la på

” vem va de?” sa killen och tittade på mig

” Mamma, jag måste gå.” sa jag och reste mig upp

” kan vi kanske träffas imon?”

” Aa visst, skriv in ditt nummer och namn så skriver jag in mitt!” sa jag och gav honom min mobil och han började skriva. ” jag hinner inte skriva mitt har det inte i huvet men jag messar dig så du får det.” sa jag och gick iväg, när jag kommit en bit ifrån skulle jag messa honom och skrattade lite när jag såg vad han döpt sig till: ”Din vän” stod det. Jag klickade på skriv ett nytt meddelande och började skriva.

” Heej, det är Destiny tjejen du träffade i parken.” när jag skrivit klart stoppade jag ner mobilen i fickan och började springa hemmot.

När jag kom innanför dörren stod mamma och gjorde mat så jag gick upp till mitt rum och satte mig vid datorn för att se vad som hände där hemma i Sverige. Jag loggade in på Facebook och sen på twitter. Jag ändrade land och stad på Facebook och tittade på vad one direction hade tweetat i dag.

Zayn och Liam hade någon konversation om vem som hade haft sönder en stol och så kom Louis och skrev #BlameNiall, och då la ju Niall sig i men det verkade som att Harry höll sig utanför det. Så jag gick och kollade vad han hade tweetat, det var för ungefär 10 minutersedan då jag var i parken.

” I just met the Cutest girl ever!” stod det at han tweetat och alla hade tweetat för att få veta vem de var men han vägrade att svara så jag tweetade bara “aaaawww, I think our Harry is in love!” och sen loggade jag ut.

” Destiny maten är klar!” ropade mamma och jag sprang ner det snabbaste jag kunde för att få mat i mig. Det var tacos som jag älskade så jag slängde i mig maten och sprang sedan upp på rummet igen för att se om den där killen från  parken hade messat mig villket han hade.

”hej okej såg inte ditt mess fören nu. Men ska vi träffas i morgon om du inte har något för dig?” jag svarade snabbt ” Ja visst, vart ska vi mötas, villken tid och vad ska vi göra?” jag behövde inte alls vänta läng innan jag fick ett svar. ” vi kan vell mötas vid bänken igen kl: 11.30? och vad vi ska göra kan vi vell bestämma då?” ” jag okej, vi säger så!” skrev jag och klickade på skicka innan jag tittade på klockan och såg att den var halv tio så jag gick in på toan och sminkade av mig, borstade tänderna och satte upp håret i en slarvig knut på huvudet.

När jag var klar gick jag ner till mamma och sa godnatt innan jag gick och la mig i sängen för att försöka sova. Precis när jag höll på att somna fick jag en mention på twitter från Harry:

”How could you know?! :-O ” stod det och jag log för mig själv medans jag svarade ” I’m a Mind reader! ;-) ” när jag svarat satte jag på larmet på mobilen och somnade nästan direkt när jag lagt huvet mot kudden.